logo

 



Roteberg

Gård i Roteberg
Vägen slingrar sig längs den långsträckta byn Roteberg
Foto Lars Lööv
 

Roteberg är en typisk bondby med mycket gamla anor som på senare år blivit en förort till samhället Edsbyn. Byn ligger på solsidan av dalen med åkrar och ängar ned mot sjön Ullungen. Gårdarna är placerade som ett pärlband i skogsbrynet i norr.

Roteberg är en lång radby med Östra Roteberg, Mellanbyn och Västra Roteberg. Sedan 1900-talets början har byns centrum legat vid affären med storgårdarna Pallas, Uddas, Prans, Lassa, Lill Svens och Svens Ollas runt omkring. Innan skiftet låg centrum vid gården Backa och den stora Backastenen där västra Roteberg tar vid. Där låg tidigare gården Kyan, Roteberg nummer 1.

Bakom gårdarna växte utanvidsbebyggelsen fram, där hantverkare och indelta soldater hade sina gårdar. Gårdsnamn som Skomakra, Glasmästars, Skräddarns, Smens, Raska, Karpa, Springs skvallrar om det. Även dessa gårdar är utifrån ett allmänt perspektiv stora.

 

Gården Skomakra i Roteberg, Edsbyn
Skomakra-Olof med familj framför gården i
Roteberg omkring 1910.
Foto Maria Engberg
 

I en förteckning över de mest besuttna gårdarna i landskapet från år 1276 finns en gård i Roteberg med, men först under mitten av 1500-talet kan gårdarnas historia mer tydligt följas. 1542 fanns 14 namngivna gårdar i Roteberg. Från den tiden kan också släktleden vid gårdarna härledas. Gården Pallas har i rakt nedstigande led gått från far till son från 1575. I finrummet hänger släktdiplomet som vid så många andra gårdar för att befästa släktens och gårdens samhörighet.

 

Nils Persson vid gården Pallas  Hälsingegården Pallas
Nils Persson vid gården Pallas släktdiplom.       Den stora hälsingegården Pallas
Foton Lars Lööv 

 

    
Gammalt härbre

Den äldst bevarade byggnaden i byn tillhör samma gård. Det är ett härbre från 1690-tal. Gårdarna bär ofta namn efter den bonde som tidigt präglade gården. Pallas, Svens Ollas, Ersk-Ols, Lassas är exempel på det. Vid flera gårdar finns alla gamla handlingar bevarade.

Vid gården Svens Ollas har man dessutom haft intresse för både gårdens och byns historia. Genom de gamla handlingarna kan det forna livet på gården återspeglas.




 
 
 
Gammalt härbre.
Foto Lars Lööv

 

I korta ordalag skildras John och Sigrids hårda liv, kring 1700-talets mitt: Sigrid; döpt, lärt försvarligt sin kristendom, var en tid ute och tjänade, gift vid fyllda 39 år, hade två söner som båda dogo unga, var till lefnaden stilla och saktmodig, led av hosta och tungt bröst och dog 16 mars 1772. John; var en tid ute och tjänade, var en huld fader, förde en stilla och berömlig lefnad, fick en hastig död genom drunkning…

 

Fäbodarna

Fäbodjäntor vid Våsbo fäbodar

Fäbodjäntor med kor och getter vid Våsbo fäbodar 1920.
Foto Edsbyns Museum

 

I norr och väster sträcker sig det stora skogslandet och där inom en radie på 2 – 3 mil ligger byns fäbodmarker. Hit vallades djuren sommartid för bete och här tillverkades ost, messmör och smör. Mittjasvallen i Norsbo är alltjämt en levande fäbod. Vid det välbevarade Våsbo fäbodar, som ingår i ett föreslaget världsarv, hålls markerna ännu öppna med betande djur.

 

 

Lim-Johan (1865 - 1944)

Johan Erik Olsson var hans rätta namn. Han målade och skapade i hela sitt liv och blev efter sin död uppmärksammad och erkänd som en av landets, ja kanske världens, främsta naivister. Han levde och verkade i byarna kring Ovanåker med undantag för några år på hospitalet i Uppsala. I Roteberg hade han sin syster Karin, ingift på en av gårdarna. Där och vid gårdarna intill bodde och arbetade han som dräng.

Orden Johan Erik Olsson ifrån Nybo uti Voxna lämnade han som ett visitkort efter sig på väggen i drängkammaren vid gården Pallas vid sekelskiftet 1900.

 

Tavlan Kungajakt av Lim-Johan
Kungajakt och andra målningar av Lim-Johan finns på Edsbyns museum.
Foto Edsbyns museum

 

 

Gården Passla

Byn Roteberg sträcker sig norrut mot Kyan och fäbodskogarna norr därom. Här ligger en av socknens största gårdar, den vitmålade Passla, med sina många fönster. Den är en av de sista gårdarna i den vidsträckta byn Roteberg och lyser där den ligger i landskapet.

 

Gården Passla    Entre vid gården Passla
Gården med alla sina fönster lyser i landskapet.            Gården Passla byggdes både längre
Foton Lars Lööv                                                                      och bredare  än prästgården.


Här förbi färdades år 1927 ärkebiskop Natan Söderblom. Han gjorde följande anteckning från resan:
Vägen går förbi det största boningshuset i Ovanåker, Passla, bondgård, vitmålad, försänkt i sorg. Man ser i Ovanåker alltifrån Viksjöfors genom hela socknen upp till Kyan icke få gårdar med sex fönster på gaveln och tolv på långsidan. Visitatorn räknade också någonstans ända till fjorton fönster på långsidan ett överdåd, som överträffas i Passla.

 

Text Ingalill Tengvall

 

www.storahalsingegardarsvag.seKontakt                                                                             EU-flaggaEuropeiskajordbruksfondenengelskafaerg2.jpg   Leader